. . .

Farmor, Jag älskar dig! jag saknar dig! jag är psykiskt knäckt känns det som. Det var inte mer än väntat att du snart skulle lämna oss. Men ändå hade jag inte riktigt orkat förbereda mig på det. Du hade ju tagit dig ur allting annat förr så...
Det känns som om att mitt hjärta har blött sedan mamma ringde och berättade det idag.
Missförstå mig inte, jag unnar dig din välförtjänta vila! Det är du värd! Och farfar har väntat på dig länge nu.
Men jag är egoistisk. Jag tänker på att jag inte får vara med dig på jul. Krama dig och höra dig skämta.
Jularna kommer aldrig mera bli som förr..
Jag är egoistisk som alltid ville ha dig kvar!!
Alla minnen svämmar över mig. Somrarna uppe i Lidsjöberg. Dina spökhistorier. Din rolia humor. Ja ALLT med dig farmor var helt enkelt bra.
En hemsk sak som slog mig idag när jag jobbade, och som fick mig att krossas inuti var att du inte längre finns här, du är bara ett minne.
Orkar inte tänka på det. Men det slår mig hela tiden. 
Det här har inte varit en bra dag...
Och kommer antagligen inte att vara det på ett bra tag nu...